Ylseträning 25/2 2009

Pass 1
09.30


Hon var verkligen på i hagen när jag la ut hö. Fick verkligen säga till henne att backa av. Först för att ta mig in i hagen. och sen när jag väl var inne. Hon gjorde det med vissa hotfulla tendenser. Sen var allt frid och fröjd.

Hämtade henne i hagen för träning. Kom hur glatt som helst, gick ut och följde fint upp mot vägen. Hon tappade fokus lite och jag bad henne att fokusera på mig igen. berömde henne. parkerade en gång på varje sida. Det fungerade bra. Började leda henne mot vägen igen.Lite småfräsig dock, ville gå iväg lite och hade väldigt lätt för att tappa fokus. Kändes som att hon hade lätt för att bli sur. Jag var konsekvent att alltid korrigera henne när hon kom för nära. Vid ett tillfälle klappade jag till henne lätt på nosen för hon bet i min hand. Hon blev sur men gjorde inget mer av det utan lugnade sig på den fronten. Sprang hon förbi mig så vände jag och bad om fokus. Funkade hyfsat. På nedvägen blev hon väldigt på G och slängde med huvudet och härjade lite. Vände och bad om fokus. Berömde när det kom. Stannade henne några gånger. Från stallet funkade det väldigt fint. Svårare mot stallet.

Prövade att flytta undan rumpan för tryck. Gick sådär. Hon var inte riktigt in the office. Lättare med höger ben. Gick ner med henne till hagen, hon strosade iväg upp i de spännande snövallarna men kom när jag bad henne. In i hagen. Där blev hon lite härjig igen och jag fick verkligen bli sträng på henne innan ajg kunde släppa henne. Hon sprang och bockade i hagen i ca fem minuter när jag släppte henne. :)

Överlag kändes de sådär. Hon var bitivs bra, bitvis härjig. Fick inget hotfullt intryck från henne men hon kändes på gränsen till att bli det. Speciellt när jag pressade lite och var konsekvent. Ny tröskel på väg? eller bara busig? Ska gå ut om några timmar igen och göra ett nytt försök. Kändes inte obekvämt iaf men ovant.


Konstruktiv kritik från Moa


 hm, låter helt normalt tycker jag. Du var förmodligen glad och förväntansfull att äntligen få ta ut henne igen och hon var säkert en smula understimulerad och pirrig av vårvindarna som sakterliga börjat smyga omkring ute. Hon kan ha uppfattat din sinnesstämning för mer äv nad den var :) Letar man efter någon att leka med är sådanan signaler nog lätta att haka på. Det var ju bra att hon busade av sig i hagen och det är bra att hon får komma ut en gång till. Jag tror inte nödvändigtvis det behöver vara en ny utvecklingsfas, snarare faktorer som vår, ljus, "nya" träningsuppgifter mm.

 En sak du ska passa dig för är att "vända" och be om fokus när hon springer förbi dig. det kan i längden uppfattas som belöning, hon springer förbi dig, utlöser ditt beteende och får belöning. Det är bättre att stå still, bli större i repet, eller gå åt ett helt annat håll men framför allt INTE berömma omedelbart när hon åter är med dig. Låt henne följa några steg efter en korregering och sen kan du berömma. Samt, när hon följer och går bra (iförhållande till var du är i träningen just nu) så kan du aktivt föröska få kontakt med henne mentalt och belöna när hon lägger fokus på dig. Där har du fokusträningen, inte efter en korrigering. Hänger du med? Du ska givetvis vara konsikvent med korrigeringarna, precis som förut, men de dom som ett avbrott i tiden och när du korrigerat henne fortsätter tiden som vanligt och du har inställningen att inget igentligen har hänt. Beroende på vad hon är på för humör så måste du reglera belöningstillfällen jämt emot korrigeringstilfällen. Ett bra pass innehåller fler belöningstillfällen som vi ju vet :) men den viktigaste poängen är att inte belöna hästen direkt efter en korrigering.

Flytta undan för tryck tycker jag du bara ska göra när hon känns "bra" och är på en van plats,kanske stallbacken eller aldeles utanför hagen. Du kan gå ner och ta ut henne utanför hagen, gå igenom alla förflyttningarna och släppa tillbaka henne igen :)


Pass 2
12.00


Hämtade henne i hagen. Hon stod redo. Följde mig fint från hagen upp mot vägen. Berömde henne tre gånger från hagen upp till vägen. Stannade på behörigt avstånd också och var väldigt lugn o fin. Vi gick upp på vägen. Hon följde fortfarande fint men blev lite överexalterad över världen och försökte trava förbi. Var dock lätt att korrigera med viftande spö. Sen följde hon fint igen upp till korsningen 20 meter bort. Stannade i korsningen och pratade med en granne och lät Ylse se över omgivningen. Hon blev lite rädd för fallande snö men stannade runt mig. Sprang inte iväg utan föredrog att krypa upp i knäet på mig istället.

Vi vände hemmåt igen och då blev hon upp i varv igen men var ändå lätt att korrigera med viftande spö. Hon ville gärna gå i djupsnön så vi gjorde det. När vi vände in på gården jagade hon upp sig igen och ville förbi, jag viftade med spöet och hon lyssnade på det men fortsatte förbi lite längre bort. Jag lät henne gå in i repet och fortsatte framåt och då vände hon tillbaka mot mig med en godistiggande blick. Jag valde att fortsätta framåt för att strax efter vända åt vänster. Hon följde mg fint. Så fort vi vände ner mot hagen blev det en raid igen, jag ignorerade hennes försök att tigga godis när hon vände upp mot mig och gick ner till hagen. Hon följde efter lugnt. Stannade på behörigt avstånd när vi stannade vid hagen. Jag berömde för det och tog in henne i hagen. Berömde när hon stod still och klappade o sa tack för mig. Gick iväg.

Valde nu att inte träna något annat än att bli ledd. Kändes väldigt bra speciellt med tanke på att vi träffade på Bandora på gården + en pratglad granne. Hon höll sig lugn och glad och arbetsvillig.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0