vanimelde

Sitter här i soffan med en gipsad hand, i gipset finns ett brutet långfinger. Mina tankar går till det här med säkerhet.Alla som hört om mitt finger skakar på huvudet och säger förmanande: hästen eller hur? Jovisst var det hästen men inte kan jag anklaga henne för att bryta mitt finger.  Hästen är av naturen ett flyktdjur, det ligger i deras natur att reagera och vara vaksamma på saker som är onaturliga för dom.  Detta gör att man kan vidta all säkerhetsåtgärden man vill men olyckor kan ändå hända. I mitt fall hade jag handskar på mig, höll grimskaftet på rätt sätt, dvs inte runt min hand och i öglor, välledd häst på rätt sida om mig och en häst som i övrigt är välhanterad och tränad. Men jag kan inte styra över rädsla. I mitt fall var det även en unghäst med begränsad kunskap om omvärlden och nya saker. Detta fick min häst att springa genom grindöppningen på fel sida medan jag höll i handtaget och på så sätt skada mitt finger.  Jag kan inte ha gjort så mycket mer annorlunda, orsaken till rädslan var utom min kontroll.  Jag kunde ha varit mer uppmärksam på hästens tecken på stress och rädsla, dock så var det i det här fallet som fallet från skyarna då det var en direkt smäll/ljud som skapade hennes reaktion.  Med tiden kommer min häst att lära sig hantera olika situationer utan att springa iväg men man kan aldrig slappna av helt i jobbet med flyktdjur, speciellt inte ung sådana.

Så vad kan vi ändå göra för att förebygga olyckor?

1. En god grundutbildning med daglig och konsekvent hantering.  Både för häst och ryttare! Det är inte bara hästen som bör vara välutbildad, även ryttaren spelar stor roll. Erfarenhet hos både häst och ryttare skapar säkerhet.

2. Inlärning i lugn miljö.  Man börjar alltid träna hästen i lugn miljö för att sedan plocka ut träningen i andra miljöer allt eftersom.  Är beteendet inte befäst i den lugna hemmamiljön kommer det inte att funka någon annanstans och kan bli en fara.

3. Rutiner. Hästar är vanedjur. Det är i nya situationer som hästen kommer reagera på ett nytt och oförutsägbart sätt.

4. Daglig utevistelse.

5.Förståelse för hästens natur. Vi måste vara medvetna om hur hästen fungerar och reagerar.

6.God kontakt med hästen. Känner du hästen har du större chans att se/känna när hästen är spänd eller osäker.

Säkerhetstänk är A och O i hästhantering, men det viktigaste är ändå kunskap och medvetenhet om hästens beteenden och reaktioner. Det är grunden till allt! Men även då kan saker hända, det är ändå levande djur vi har att jobba med.  Det måste vi räkna med! Det är ALDRIG hästens fel! Vi kan aldrig bestraffa hästen för de instinkter och reflexer de har.  Vi kan lära oss hantera och förebygga dom och träna hästen att bli trygg och säker. Så, Uppmärksam, fokuserad och kunnig är tre ord som bör följa oss i vår träning, och kanske numret till närmaste vårdcentral…

Mer läsning om säkerhet i hästhantering:

Bombsäker häst – perry wood

Säker med häst – svenska ridsportförbundet

Easy handeling – perry wood.

Att det ska va så jävla intressant med skottkärror muttrar jag för mig själv när fraggelhästen gör ännu en lov runt mig och skottkärran, frustande och exalterad. Flertalet gånger den senaste kvarten har hon fått plastgrepen på rumpan. Men tydligen är det skoj o se matte fräsa och domdera med plastgrepen för nu står hon i vägen igen och plirar, redo att härjas med. man ser det på henne, för hon spänner halsen och lägger bak öronen på ett speciellt sätt. Hon vet så väl. Jag slingrar mig förbi henne och går vidare i hagen. Det är ju egentligen en helt omöjlig uppgift att mocka ett hektar hage men vad gör man inte för de fyrbenta odjuren. Leran sprätter över bygden när hon racar förbi mig bockandes och ställer upp sig framför igen. Jag viftar irriterat med grepen och hon flyttar sig några centimeter för den goda sakens skull. Jag mockar upp en hög med ryggen mot skottkärran, när jag vänder mig om ser jag fraggelhästen i ögonvrån med ena frambenet i skottkärran. Den välter såklart och fraggeln skuttar med skräckblandad förtjusning iväg med mig och grepen efter.

ja att det ska va så jävla intressant...