Perry Wood 6 - 8 juni 2009
Att få rida för Perry Wood är en nästan surrealistisk känsla. Jag har fortfarande inte bearbetat färdigt de intryck och insikter som dök upp. Skratt och fnitter ekar över den värmländska bygden. Samtidigt finns där ett djupaste allvar. Jag lyckas under mina ridpass arbeta fram en snygg och funktionell sits och storgråter av de känslor som arbetet rör upp inom mig. Jag gråter av lycka, frustration, skratt, ödmjukhet och kärlek samtidigt som jag ler så käkarna värker. Ridning kan vara så mycket mer än det ögat ser. Inre förvandlingar som reflekteras genom hästen. Hästen är som en spegel säger Perry ofta.
Under kursen fick jag förmånen att träffa ett underbart 5-årigt sto, Zaga. Zaga är en korsning fullblod/Pre efter Zagal. Hon visade mig verkligen vikten av less is more. När det klickade satt jag likt en drottning på sitt högsäte och gjorde nästan ingenting. Jag och Zaga var ett, allt var möjligt, vi dansade fram. Hon visade mig också att det inte alls är självklart att svänga till vänster och att jag måste veta vart jag ska annars stannar motorn. Vilken underlig känsla det är att ha ridit i över 20 år och helt plötsligt inte kunna styra längre, samtidigt befriande och utvecklande. Hur styr man egentligen en häst?
Tänk om det vore lätt att rida säger Perry, tittar klurigt på oss och menar att det är precis det det är. Hästen kan, det är vi ryttare som måste lära oss. Kanske lastar vi över alltför många av ridproblemen på våra kära hästar. Tänk om det är vi? Zaga visade mig högst tydligt att det faktiskt var jag som fick henne att stanna och bocka när vi skulle galoppera genom att titta ner om så bara för en hundradels sekund. När jag väl bestämde mig för att titta upp och bestämde mig för riktningen var det inga problem längre. Hon var redo och väntade på mig, guidade mig rätt. Tänk om jag hade blivit arg på henne, fått hårdare hjälper, vart hade vi hamnat då? Lyssna på hästen, hitta orsaken till det som händer. Alltför ofta försöker vi korrigera symptomen istället för att göra något åt orsaken. Ridning är inte slit och dra och banka, jag tycker synd om de som har valt den vägen. De kan aldrig känna lyckan att vara med hästen i nuet och den lätta och fina ridningen som infinner sig i det ögonblicket. Ridning är för mig en sorts konstform, en sorts meditation. Hästarna lever i nuet. För att kunna vara med dem måste även vi vara i nuet. Känna steg för steg.
Ja, ridning är enkelt, men väldigt svårt.
Under kursen fick jag förmånen att träffa ett underbart 5-årigt sto, Zaga. Zaga är en korsning fullblod/Pre efter Zagal. Hon visade mig verkligen vikten av less is more. När det klickade satt jag likt en drottning på sitt högsäte och gjorde nästan ingenting. Jag och Zaga var ett, allt var möjligt, vi dansade fram. Hon visade mig också att det inte alls är självklart att svänga till vänster och att jag måste veta vart jag ska annars stannar motorn. Vilken underlig känsla det är att ha ridit i över 20 år och helt plötsligt inte kunna styra längre, samtidigt befriande och utvecklande. Hur styr man egentligen en häst?
Tänk om det vore lätt att rida säger Perry, tittar klurigt på oss och menar att det är precis det det är. Hästen kan, det är vi ryttare som måste lära oss. Kanske lastar vi över alltför många av ridproblemen på våra kära hästar. Tänk om det är vi? Zaga visade mig högst tydligt att det faktiskt var jag som fick henne att stanna och bocka när vi skulle galoppera genom att titta ner om så bara för en hundradels sekund. När jag väl bestämde mig för att titta upp och bestämde mig för riktningen var det inga problem längre. Hon var redo och väntade på mig, guidade mig rätt. Tänk om jag hade blivit arg på henne, fått hårdare hjälper, vart hade vi hamnat då? Lyssna på hästen, hitta orsaken till det som händer. Alltför ofta försöker vi korrigera symptomen istället för att göra något åt orsaken. Ridning är inte slit och dra och banka, jag tycker synd om de som har valt den vägen. De kan aldrig känna lyckan att vara med hästen i nuet och den lätta och fina ridningen som infinner sig i det ögonblicket. Ridning är för mig en sorts konstform, en sorts meditation. Hästarna lever i nuet. För att kunna vara med dem måste även vi vara i nuet. Känna steg för steg.
Ja, ridning är enkelt, men väldigt svårt.
Kommentarer
Trackback
