vanimelde

Nu har det gått ganska så exakt en vecka sedan Marina var här och grejade med Tompelomp. Vi har varit duktiga och jag ahr kört honom på långa tyglar 4 gånger sedan dess. Till min stora glädje trampar han på jättefint och ryggen ser mycket bättre ut. De muskler han har kvar gungar sådär härligt gele-aktigt som de ska göra på Tompelomp.  Snacka om att man blir ridsugen! Så därför har jag inhandlat en barbackapad, den billigaste jag kunde hitta för några pengar har jag inte som vanligt. När den kommer på posten ska jag ut och se om han håller sig fin även vid ridning och att det är sadeln som orsakat allt detta.

Jag har inte gjort så mycket med Ylse just nu. Vi har longerat lite, börjat se om det går att trava, fraggeln menar att det är tveksamt men hästen i henne gör några steg i ren förskräckelse ibland, varpå fraggeln blir lite sur. Vi har tagit lite långa tyglar och det funkar oxå underbart bra, ibland brakar vi in i skogen men rent generellt går det bra. Hon börjar lära sig tygeltagen så nu är det dags att börja träna mer ordentligt på det.

Vi har äntligen kommit igång med att göra gården mer presentabel. Stallet är målat och vackert och vi har fått in all ved. Vi har till och med börjat renovera trästaketet vid hagen. I sann hybris-anda har jag anturligtvis skapat en en  totalexetrisk grind. Bilder kommer på den senare. Moa kallar den för fraggelportalen, jag tycker den är storslagen och kommer antagligen bli talad om i hela bygden.

ja fast, itne så farligt den här gången, jag klafsar runt i den i hopp om att hitta fast mark. Tompelomp har ju inte känts helt fräsch de senaste veckorna och har defintivt tappat muskler den senaste månaden. Inget jag kunnat sätta fingret på och en som inte känner hästen ahde nog inte reagerat på något heller. Men jag vet ju hur fint han kan gå. Jag misstänkte att det var lokaliserat någonstans i ryggen. Så jag tog ut min equiterapeut Marina Bönström igen.  Jovisst som ett brev på posten fick jag mina misstankar bekräftade. Det satt i ryggen. Han var spänd runt manken och längre bak runt länden.  Han hade även tappat olika mycket muskler på de olika sidorna. Något som säger mig att sadeln beöver stoppas om.  Han var som vanligt lite sned i bäckenet, något som kommer sig av att han han en björnfot och avlastar lite lsutigt där ibland.

Han fick akupunktur, laser, kiropraktik och massage och vrekar väldigt nöjd över läget. Han älskar lasern och massagen.

Nu ska jag köra honom på långa tyglar åtminstone juli ut o se om jag inte kan få dit lite mer muskler igen och försöka uppbringa pengar att stoppa om sadeln så den passar igen.  Och det blir daglig massage över manken och länden. Som tur var satt det ganska ytligt, mest muskulärt, mycket pga av att jag läst tecknen tidigt och anat ugglor i mossen.

Man ska gå på magkänslan!

i allt regnande har jag passat på o försökt lära mig lite akvarellteknik. Det här är de alster som spruttat ut ur Linda hittills.

samtliga är A4.  En del har fått tilläggsnamn efter vilken färg som ligger till grund. Detta istället för att jag ska döpa dom till 1,2 och 3 osv. 

samtliga verk är till salu om nån känner för det :)

hästen i hjärtat - Rose (fått namn efter den vackra färgen Permanent rose)



Hero. 



Perry
(Efter det här fotot så har jag bättrat på den lite till. Den var mest en träning på att måla av folk. Kanske itne helt genomtänkt att göra det i akvarell... )



Rid med hjärtat - Indian ( Döpt efter den snygga fägen Indian red )

idag har jag varit duktig och tränat båda hästarna trots idogt hällregn. Tompelomp tyckte väl inte att det var en strålande ide att ge sig ut i regn men väl ute i skogen traskade han på rätt bra. Känns stel dock så jag funderar på att han behöver ses över igen. Ryggen känns bra dock.  Vi gjorde inget speciellt idag utan flamsade mest runt i diverse gångarter och hade roligt i regnet.

Ylsepylse var full av energi visade det sig när jag tog ut henne. Inte konstigt egentligen med tanke på att de stod inne  ungefär ett dygn igår. Jag bestämde mig för att hålla mig på gården med den sprattlande fraggeln. Vi gick upp till gårdsplanen och tränade lite longering. Hon började lite frustrerad och totalt okoncenterad och till slut kom en rumpa farande mot mig och då klatschade jag till henne med spöet, hon bockade och studsade runt i ren ilska några sekunder och sen gick hon som en klocka i longeringen. Verkligen urfint gick hon, stor och rund volt och inga fraggelsymptom så långt ögat nådde.Hon bjöd till och med på några steg i trav på kommando! Wohoo!

När vi skulle avsluta så kom energin tillbaka, antagligen pga av att ajg inte gav henne en specifik uppgift att koncentrerar sig på längre. Hon blev allmänt hotfull med både rumpa och framdel och flängde lite överallt. och till slut fick jag än en gång klatscha till henne och verkligen poängtera med hela min varelse att hon inte får leka med mig just nu. Hon lugnade ner sig och jag kunde återgå till de normala korrigeringarna och hon följde hyfsat fint ner till hagen igen.

Det var ett bra pass, avsevärt mer beröm än korrigeringar även om de korrigeringar jag tvingades göra var rätt stora och hårda. jag är nöjd med mig själv för jag lyckades korrigera utan att bli arg på henne. Det är ju trots allt inte hennes fel att hon är full av energi och go.  Hon verkar mer och mer förstå att jag inte tänker äta upp henne när jag säger något till henne, det är skönt. Idag tror jag hon fick än mer  respekt för min uppenbarelse i den bemärkelsen att hon inte försökte springa över mig utan valde att vika undan istället. Ska se om jag akn longera henne imorgon oxå, hon behöver lite stimulans.

Vi lekte lite i hagen sen med skottkärran och sen busade jag på henne lite på betet så hon fick springa och bocka av sig lite.